Småländska Blenda

Som jag skrivit om förut har jag drabbats av gallstensanfall på senaste tiden. Ett antal sen strax före jul faktiskt.

På morronkulan var det dags igen. Vaknade med en obestämd värk i ryggen, den stegrades snabbt och blev mycket bestämd. Ville inte väcka Sven då han som bäst håller på med bokslut på jobbet och behöver sin skönhetssömn så väl. Tänkte att jag klara nog mig själv, var det verkligen gallan? Hade jag legat konstigt?

På julnatten på akuten resonerade läkaren och jag vilken medicin som var lämpligast för mig. Är ju lite krånglig på det viset, tål liksom inte vad som helst bla blir jag prickig och röd av acetylsalicylsyra. Samtalet då utspann ungefär så här:

"läkaren: du behöver en kramplösande medicin för att häva anfallet, jag vill ge dig dikofrenak (tror jag det heter)

jag: vad innehåller det?

läkaren: det är en substans som liknar ac-syra

jag: tål inte jag

läkaren: vad händer då

jag: blir prickig och röd

läkaren: ok, då låter vi bli den, då får det spasmofen

jag: vad innehåller den

läkaren: bla morfinliknande substans

jag: tål jag inte heller

läkaren med lätt höjda ögonbryn: ok, vad händer då?

jag: blir yr och kräks

läkaren: ok, då finns det bara en sak att göra, välja mellan pest och kolera. Tycker inte att du ska välja dikofrenak, det blir jobbigt för dig med allergiska besvär också, vad säger du

jag: ähhhhh då provar vi med spasmofen.... Kanske....

läkaren: lovar hjälpa dig om du blir illamående

jag: ok då gör vi så"

Inatt var det alltså dags igen, spasmofen-tabletten har delvis gjort verkan, är inte helt smärtfri ännu, mår illa och är yr.......  Undrar om det motsvarar pest eller kolera..........

 Å Sven vaknade ju naturligtvis, vem kan sova med en kvidande och kräkandes hustru vid sidan om sig, och hjälpte mig med tröstande och uppmuntrande ord!